Projects per year
Abstract
I de nordiska länderna påverkas lärarutbildningspolitiken i växande grad av engagemang i transnationella samarbeten (Elstad, 2020 & 2023). Den europeiska utbildningspolitiska dimensionen var här ett sent tillägg till de transatlantiska samarbeten med fokus på ekonomisk utveckling och tillväxt som efter andra världskriget syftade till att återuppbygga ett krigshärjat Europa.
Dessa samarbeten har gradvis institutionaliserats i form av OECD, EU och Bologna-processen. Till detta kommer IEA, som har uppnått skolpolitiskt inflytande genom sina internationellt-jäm¬förande undersökningar av elevprestationer (Krejsler, 2021; Lawn & Grek, 2012).
Från 1960-talet och i synnerhet från 1990-talet placerades utbildning allt högre på den transnationella dagordningen. Idag har OECDs PISA-undersökningar och IEAs PIRLS- och TIMSS-undersökningar blivit avgörande för hur vi talar om och organiserar nationell skol- och utbildningspolitik tvärs över Europa (Henry, Lingard, Rizvi, & Taylor, 2001; Landsheere, 1997; Ydesen, 2019). Och från 2000 är Bologna-processen avgörande för hur vi tänker om och organiserar lärarutbildning. I dessa frivilliga, konsensusskapande samarbeten utvecklas fortlöpande visioner, standards och idéer om ”best practice” för skol- och utbildningsreformer (Brøgger, 2018). Samtidigt ser vi hur nationalstatliga policyaktörer på skol- och lärarutbildningsområdet ser sig som förpliktigade att följa det transnationella samförståndet om de inte vill stänga sig ute från den internationella mainstream-dagordningen. Denna jämförelsebarhetsregim har dessutom effekten att skola och lärarutbildning påverkas av en generaliserad rädsla för att sacka efter i förhållande till andra nationer i offentliga och politiska ögon (Hultqvist, Lindblad, & Popkewitz, 2018; Krejsler & Moos, 2023 forthcoming).
Framväxten av de transnationella samarbetena är i övervägande grad präglad av angloamerikanska normer, också i förhållande till hur man kan förbättra skola och lärarutbildning, vilket beror på ett samspel av flera faktorer. USAs ekonomiska och kulturella dominans efter andra världskriget medförde således att de transnationella samarbeten som sedan institutionaliserades i OECD, EU, Bolognaprocessen och IEA vägleddes av anglo-amerikanska förståelser. De anglo-amerikanska normernas hegemoni växte då samarbeten om återuppbyggnad utvidgades från ekonomi och geopolitik till att också omfatta bl.a. skol- och utbildningssamarbete (Krejsler, 2020; Krejsler & Moos, 2021a). Med fokus på lärarutbildning går detta kapitel särskilt in på betydelsefulla teman beträffande angloamerikanska normers inflytande: humankapital- och rational choice-teori påverkar skol- och utbildningspolitik, då ”kunskapsekonomi” och ”konkurrensstats”-diskurser slår igenom (Oecd, 1996; Rizvi & Lingard, 2010; Rizvi, Lingard, & Rinne, 2022). ”School Effectiveness and Improvement”-rörelsen utvecklar och förmedlar idéerna om ”what works” och skolreformer (Townsend, 2007). Och ”evidens”-rörelsen sätter spår i nya policy-uppfattningar som avgör huruvida utbildningspolitiska åtgärder är verksamma eller ej (Eryaman & Schneider, 2017).
De transnationella samarbetena har dessutom haft effekten att ramarna för nordiskt samarbete har omformats. De nordiska länderna får således nu perspektiv på sina prestationer i transnationella samarbeten genom att jämföra sig med de andra nordiska ländernas prestationer och genom att anpassa agendorna för nordiskt samarbete till större transnationella dagordningar (Jónasson, Bjarnadóttir, & Ragnarsdóttir, 2021; Krejsler & Moos, 2021b)
Dessa samarbeten har gradvis institutionaliserats i form av OECD, EU och Bologna-processen. Till detta kommer IEA, som har uppnått skolpolitiskt inflytande genom sina internationellt-jäm¬förande undersökningar av elevprestationer (Krejsler, 2021; Lawn & Grek, 2012).
Från 1960-talet och i synnerhet från 1990-talet placerades utbildning allt högre på den transnationella dagordningen. Idag har OECDs PISA-undersökningar och IEAs PIRLS- och TIMSS-undersökningar blivit avgörande för hur vi talar om och organiserar nationell skol- och utbildningspolitik tvärs över Europa (Henry, Lingard, Rizvi, & Taylor, 2001; Landsheere, 1997; Ydesen, 2019). Och från 2000 är Bologna-processen avgörande för hur vi tänker om och organiserar lärarutbildning. I dessa frivilliga, konsensusskapande samarbeten utvecklas fortlöpande visioner, standards och idéer om ”best practice” för skol- och utbildningsreformer (Brøgger, 2018). Samtidigt ser vi hur nationalstatliga policyaktörer på skol- och lärarutbildningsområdet ser sig som förpliktigade att följa det transnationella samförståndet om de inte vill stänga sig ute från den internationella mainstream-dagordningen. Denna jämförelsebarhetsregim har dessutom effekten att skola och lärarutbildning påverkas av en generaliserad rädsla för att sacka efter i förhållande till andra nationer i offentliga och politiska ögon (Hultqvist, Lindblad, & Popkewitz, 2018; Krejsler & Moos, 2023 forthcoming).
Framväxten av de transnationella samarbetena är i övervägande grad präglad av angloamerikanska normer, också i förhållande till hur man kan förbättra skola och lärarutbildning, vilket beror på ett samspel av flera faktorer. USAs ekonomiska och kulturella dominans efter andra världskriget medförde således att de transnationella samarbeten som sedan institutionaliserades i OECD, EU, Bolognaprocessen och IEA vägleddes av anglo-amerikanska förståelser. De anglo-amerikanska normernas hegemoni växte då samarbeten om återuppbyggnad utvidgades från ekonomi och geopolitik till att också omfatta bl.a. skol- och utbildningssamarbete (Krejsler, 2020; Krejsler & Moos, 2021a). Med fokus på lärarutbildning går detta kapitel särskilt in på betydelsefulla teman beträffande angloamerikanska normers inflytande: humankapital- och rational choice-teori påverkar skol- och utbildningspolitik, då ”kunskapsekonomi” och ”konkurrensstats”-diskurser slår igenom (Oecd, 1996; Rizvi & Lingard, 2010; Rizvi, Lingard, & Rinne, 2022). ”School Effectiveness and Improvement”-rörelsen utvecklar och förmedlar idéerna om ”what works” och skolreformer (Townsend, 2007). Och ”evidens”-rörelsen sätter spår i nya policy-uppfattningar som avgör huruvida utbildningspolitiska åtgärder är verksamma eller ej (Eryaman & Schneider, 2017).
De transnationella samarbetena har dessutom haft effekten att ramarna för nordiskt samarbete har omformats. De nordiska länderna får således nu perspektiv på sina prestationer i transnationella samarbeten genom att jämföra sig med de andra nordiska ländernas prestationer och genom att anpassa agendorna för nordiskt samarbete till större transnationella dagordningar (Jónasson, Bjarnadóttir, & Ragnarsdóttir, 2021; Krejsler & Moos, 2021b)
| Original language | Swedish |
|---|---|
| Title of host publication | Lärarutbildning, makt och politik |
| Editors | Sverker Lindblad, Lisbeth Lundahl |
| Place of publication | Lund |
| Publisher | Studentlitteratur |
| Publication status | In preparation - 2024 |
-
Policy futures: Researching on education policy, governance and administration at a time of political crisis in Europe
Madsen, M. (Participant), Brøgger, K. (Project manager), Cone, L. (Participant), Krejsler, J. B. (Participant), Cort, P. S. (Participant), Kristensen, J. E. (Participant), Hedegaard, M. L. L. (Participant), Larson, A. (Participant), Jimenez, G. (Participant), Plotnikof, M. (Participant), Coninck-Smith, N. D. (Participant), Laursen, R. (Participant), Moos, L. (Participant), Staunæs, D. (Participant), Nørgaard, C. (Participant), Binderup, T. (Participant), Vertelyté, M. (Participant), Smedegaard Ernst Bengtsen, S. (Participant), Normand, R. (Participant), Robertson, S. (Participant), Mengel, P. (Participant), Tarby, S. C. M. (Participant), Moscovitz, H. (Participant), Zangrandi, E. (Participant), Harsbo, R. (Participant), Nygaard, P. S. (Participant), Sørensen, A. E. (Participant), Nuriler, H. (Participant) & Gibson, A. G. (Participant)
COST Association Avenue du Boulevard – Bolwerklaan 21 1210 Brussels | Belgium
01/03/2019 → …
Project: Research
-
Reform-programmet: Rearticulating forms of motivation
Knudsen, H. (PI), Nissen, M. (PI), Christensen, S. (Participant), Krejsler, J. B. (Participant), Kofoed, J. (Participant), Juelskjær, M. (Participant), Rasmussen, L. R. (Participant), Kristensen, J. E. (Participant), Kousholt, K. B. (Participant), Staunæs, D. (Participant), Mathiassen, C. (Participant), Hesselberg-Thomsen, M. (Participant), Hedegaard, M. L. L. (Participant), Jimenez, G. (Participant), Møller, N. (Participant), Sørensen, K. S. (Participant), Friis, T. (Participant) & Waleng, S. (Participant)
01/01/2016 → 01/12/2022
Project: Research